Vi träffade många fina vänner & bekanta igår som man blir glad av att träffa, då vi tänkte dansa så var det så fullt med folk att vi hoppade över det & tog en taxi förbi McD innan vi slutligen åkte hem för att smaska i oss samt sova sött ihopslingrade för att möta en ny dag tillsammans!

Blev lite jobbigt då vi var på väg hem igår, träffade en gammal klasskamrat som frågade hur det var med ”Patte”…
…jag stod tyst först som ett frågetecken , svarade sedan att han tog livet av sig för 6 år sedan.
Ni kan ju tänka Er den situationen, blev så konstigt & jag bara ville springa därifrån.
Mitt artiga inlärda räddade upp situationen fint med ett leende & sa några ord för att få upp stämningen igen, tur vi var på väg hem då det verkligen ”dödade” mitt försök i att ha fortsatt roligt*

Efter träningen & tid med mannen så kändes allt bättre igen, det rycker lite i ”dansnerven”.
Vi skulle äta, se film & sova…
…sitter nu med partysminket på & undrar vad hände?
Bara att passa på att njuta så länge det varar, skaffa sig lite positiv energi för att ta nya tag i proceduren igen*

Veknade på helt fel sida imorse, sovit oroligt igen…
…kanske snart får ta en sömntablett för att somna in hårt någon natt (undviker helst då de är beroendeframkallande).
Det känns som om att jag ibland lurar mig själv att det är bättre än vad det är, att jag inte vågar släppa fram mina inre dolda känslor som jag vet av…
…som terapeuten skulle sagt
-vad är det värsta som kan hända?!
Det är just det att inget farligt händer väl egentligen förutom att släpper jag fram det lilla så kommer det kanske bara ”explodera” & jag vet inte om jag klarar av det!
Vilket som så är jag på gymmet nu med världens underbaraste man som jag är så rädd om, kanske det känns lite bättre efter detta pass*